Oh my god. Jag var precis inne på CSN:s hemsida och kollade in deras snabbguide över hur man söker studiemedel och sedan betalar tillbaka det, och det stod att man måste betala tillbaka lånen senast innan man fyller 60 år och att man måste göra det på minst 25 år. Och då kändes allt helt plötsligt så himla sjukt. Här sitter jag och planerar för något som jag inte blir av med på 25 år. 25 år! Det är så länge! Jag vill inte ens tänka på att 25 år av mitt liv kommer att passera, eller på det faktum att jag en dag kommer att fylla 60. Men CSN påminde mig om det, you bastards. Mitt liv känns plötsligt så kort. När jag har betalat tillbaka det här fördömda lånet kommer jag snart dö, känns det som nu i alla fall, och nu påbörjar jag processen. Nu blir jag gammal. Jag hoppas att den här känslan av annalkande undergång rinner av mig snart.
Något som är bra dock är att jag har simmat i en sjö rakt mot månen, fått lite fräknar och börjat samla ihop inredning till mitt nya rum, ett stort glädjeämne i mitt liv. Har bland annat fyndat en persisk matta på Erikshjälpen, en kaffeburk (även fast jag inte dricker kaffe) och en bok om bröstens historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar