Holocene

Youtube:ar Bon Iver och myser i själen åt mina nya, vita, skinande hörlurar som jag köpte idag. Dom var dyra också, men fulla med bas. Lätt värt det.

För övrigt så åt jag boller till lunch, dvs. en slags vetebullar med chokladbitar i, något av en norsk specialitet. Rebelliskt va? Eller kanske bara konstigt och omoget. Det är i alla fall tydligen så jag beter mig när jag blir helt ensam och kan göra exakt som jag vill.

Psykologen firar

Mm, nu har jag tagit helg. Kanske världens bästa känsla, varje gång. Idag har jag dessutom varit djärv och tackat nej till jobb imorgon, vilket gör att det hela känns ännu lyxigare. (Djärv var kanske att ta i, i och för sig, han sa att jag bara skulle vara som en reserv och att jag inte behövde tacka ja. Så jag tackade nej.)

Jag planerar att göra följande:

• Måla naglarna 
• Skriva viktiga listor
• Börja packa det som ska hem till Sverige till påsk
• Börja ladda inför att åka hem till Sverige till påsk! 
• Äta lasagne 
• Och choklad, vilket jag gör i skrivande stund för att fira att allt är så bra
• Spela musik
• Gå på ett museum, vilket som helst

Och för övrigt så har jag läst ut En Dag. Den boken förändrade kanske mitt liv. Allt annat som jag någonsin skulle kunna läsa kommer aldrig att mäta sig med den. Jag är dessutom så himla originell, för så tycker ju bara resten av Sverige också. Men det är faktiskt helt sant. Jag har bland annat plötsligt fyllts av en oerhörd lust att någon gång i mitt liv skriva en bok, dra upp mina gamla författardrömmar från högstadiet typ. Jag minns en gång när jag gick i sjuan och berättade för en tjej i nian att jag skulle bli författare. Då sa hon nåt i stil med: Åhh, det ville jag också när jag var yngre! Och då tänkte jag trotsigt att jag ska i alla fall bli det på riktigt, jag ska inte bli en sån där lam vuxen som ger upp sina drömmar. (För niorna var ju vuxna.) Men nu har den kanske kommit tillbaka den där drömmen, och jag har börjat tänka att jag kanske ska skriva något insiktsfullt och träffande runt ämnet psykologi, eftersom att jag ju planerar att bli psykolog. Sådär, jag måste bara skriva det högt (?) för att våga söka och göra det till verklighet. Sökångesten kryper sig sakta men säkert på nämligen. Men jag ska ju faktiskt bli psykolog, så det är väl inga problem.
Sådär, nu ska det nog gå bra.

Glasögonen

Jag glömde visst att nämna glasögonen, vars glas rispades. En rispa i glas läker inte ihop på samma sätt som den gör på en kropp, och när jag insåg den fruktansvärda orättvisan i detta grät jag som ett tjurigt barn. Mina fina, fina glasögon, varför skulle du ta dom, dumma, dumma grus?

Gruskaos

Jasså, är man officiellt sämst kanske? Jag trodde inte att 20-åringar ramlade och slog sig och fick skrubbsår, jag tänkte att det hörde till barndomens vilda år. Men här går jag, eller lunkar snarare, fram på jobbet, fixar med post, styr stegen från bagaget mot framdörren och halkar helt random i gruset och dunkar i huvudet i asfalten. Omtumlad sitter jag där och spottar grus och blöder om händerna och tror att jag är död, i någon minut eller två, mitt på någons innergård i strålande sol. Och här sitter jag nu efter en ledig eftermiddag (och ett samtal till chefen med min allra ynkligaste skrubbsårsröst) med en svällande bula i pannan och sandiga sår i händerna. Vad hände? Jag känner mig förvirrad.

Men på ett sätt var det ju ganska trevligt att slå sig, jag fick läsa bok och tröstäta choklad i flera timmar. Det kallar jag en dag. Och här bjuder jag på en liten bild på min lön från vårt framgångsrika spelande på stan i helgen - 260 spänn var för två timmars glatt jam var faktiskt långt mer än jag hade anat. Välkommet!

Bilder på livet

Jag har, precis som alla andra, börjat läsa bästsäljaren En Dag. Kanske, men bara kanske, lite för att den finns på film och för att jag vill vara "kulturell" och åtminstone läsa boken först. Hur som helst så är den redan väldigt bra, och redan på fjortonde sidan slogs jag av den här klockrena beskrivningen av facebookgenerationen:

"Han ville leva sitt liv på ett sätt som, om någon slumpmässigt skulle ta en bild, så skulle det bli en cool bild."

JA, exakt! Den dagen började jag fundera lite på hur mitt liv skulle se ut om någon tog en bild lite slumpmässigt. På en bild skulle jag kanske stå med svettig rygg och dunka ner ett lite för stort paket i en postlåda. På en bild skulle jag kanske sjunga alldeles för högt till Rihanna i postbilen, och tugga tuggummi och besväras över hur ful min frisyr ser ut i backspegeln. På en bild skulle jag kanske sitta hopkrupen framför datorn som står i garderoben, omringad av smutsiga kalsonger, diverse instrument och använda tallrikar. På en bild står jag på Kiwi, en av Norges billigare mataffärer, och förbannar den billigaste limpan för att den redan är slut (men sex kronor är faktiskt helt sjukt...) På en bild skulle jag sitta och äta choklad på spårvagnen, och drömmande se ut över Oslos fulaste industriomgivningar, utan Ipod för den är trasig. På en bild skulle jag nog stå och krångla med vår trasiga dusch, för att lite senare ge upp och duscha i kallvatten samtidigt som jag håller i ställningen till duschmunstycket. På en bild skulle jag somna som en pensionär tio timmar innan jag ska kliva upp och jobba - "jag är sååå trött och jag har sååå ont i kroppen" - och på en bild skulle jag sitta oförstående i lunchrummet med den extremt högljudda fläkten och låtsas förstå vad de norska postbuden pratar om när de äter sina ostmackor och jag längtar till hemresan.

Sen finns det kanske lite charmigare bilder, typ där vi spelar i solskenet på Aker Brygge inför säkert femtio glada söndagsfirare och går hem och dricker lite vin och lever kollektivliv tillsammans. Det kanske blir den kategorin bilder som hamnar på facebook.

Humlan

Jag kanske ska ta och bryta bloggtystnaden med att berätta att jag har gjort årets första kändisspotting här i Oslo - häromdan klev nämligen Alexander Rybak på spårvagnen, jajemen. Jag har även sett årets första humla.

Melodilördag

Vilken schlagerfest! Idag köpte jag till och med en glittrig schlagertjocktröja för 25 kronor på UFF för att fira finalen. (Jag köpte även solglasögon på en galen second hand-butik som såg ut lite som man kan tänka sig att Kråkboet gör, med grejer som faktiskt låg i stora högar och små stigar emellan dom där man typ inte kunde mötas två stycken, fast dom kostade 200 kronor vilket jag gärna glömmer.) Och vilken final sen, som vi har hypat Laureen sen vi avnjöt hennes innerliga stämma och konstnärliga krabbdans för första gången, och så går hon och vinner! Stämningen är på topp i Grottan, och vi har jammat fram en stråkfolkversion av den som vi kanske lägger upp på youtube så att vi får miljoners miljoner views och blir internetkändisar över en dag.

Nä, det kommer vi kanske inte göra, men det vore kul.

Resplaner

Idag bestämde jag med min chef när jag definitivt ska sluta jobba. Känns galet, och bra. (Även fast jag nyss satt och längtade hit? Tiden går fort, det är allt jag har att säga om det.) Sitter uppe med en karta över Europa och planerar mina lilla luff som kanske äntligen kan bli av nu, efter många, många timmars dagdrömmande om svettiga tågkupéer, baguetter och utländsk majsol. Allting känns ännu mer maxat tack vare lönen som snällt halkade in på kontot idag, 22 000 svenska kronor bara för februari. Kan det ens vara fysiskt möjligt undrar man? Med dom pengarna ska jag banne mig uppleva saker, inte bara köpa norskt godis för 40 tusen miljarder.

Imorgon är det Ledig Lördag, vilken fest! Det har jag firat med hemlagad pizza av ohemlagad deg, en del jam i det två meter breda vardagsrummet och planerande av den otroligt välkomna framtiden. Imorgon ska vi lyxa till det och äta lunch på en sambos jobb och glassa runt på alla UFF-butiker som finns här, och jag ska få ha på mig mina nya fantastiska skor istället för sunkiga jobbkängor. Yes! Nu har jag på mig kattskjortan, som tysken trodde var älgar. "Det var så många..."

Jag delar med mig av lite allmän helgstämning från förra helgen, för att ladda lite kanske. Kolla in den lilla nissen som står längst bak och tycker att han är starkast i världen, så nice. Godnatt!

Bugg i Grottan, 00:23. 

(Måste bara lägga till att när min chef förstod att jag höll på att säga upp mig så fick jag plötsligt sjukt mycket beröm. Jag är tydligen råsnabb, har vetat vad håller på med sen första dan och tog min nya tur "bara så där". Att vara brevbärare är inte direkt något man förväntar sig att man ska vara bra på, inte dålig heller, men jag känner mig nöjd. Och mitt ego känner sig uppblåst.) 

Listor

Har:

• Stora framtidsplaner
• Ont i ryggen
• Crunchy-müsli i skafferiet 
• Lust att äta chrunchy och vila ryggen
• Eller att åka till Europa och vara spontan

Har inte:

• Lust att gå till jobbet
• Otroligt mycket motivation

Mr Orkester

Jag och min käreste, som man ju säger i Norge, var på en liten prommis i stan och råkade passera världens grymmaste gatumusikant. Han fick några svenska kronor av mig, jag bara mös av svensk generositet.

Skönlördag

Nu har jag påbörjat samma inlägg tre gånger och det har på olika sätt gått åt skogen varje gång, så det kan hända att den här versionen blir lite oengagerad. Vad jag skulle säga var i alla fall att jag under en flyktig sekund imorse kände att det skulle bli skönt att jobba, trots att det är lördag och att jag var inställd på att vara ledig. Tunga grejer.

Jag har fått beröm från chefen, något i stil med: "Jasså du är en raket igen!", och köpt nagellack, något jag har planerat sen ett tag tillbaka vilket gör att det känns extra festligt. Något annat festligt som är värt att nämna är pannkaksfesten vi hade igår för ett födelsedagsbarn i vår provisoriska lilla familj. Det var riktigt många pannkakor.