fredag 28 september 2012

Det blev visst lite sent

Två saker har hänt. Det första var att jag fick för mig att jag har järnbrist för att jag inte kan läsa en bok i mer än tio minuter utan att somna. Verkligen somna, det är kritiskt. Så jag gick och handlade alla mörkgröna grönsaker och baljväxter jag kunde hitta, och allt som skulle kunna tänkas innehålla C-vitamin. Jag undrar om kassörskan såg mönstret.

Dessutom har jag blivit beroende av Game of Thrones.

torsdag 20 september 2012

Kämpar på

Wow, har kört fast. Verkligen på riktigt den här gången. Var bara tvungen att säga det.

onsdag 19 september 2012

Hemtenta is nice

Nu är det dags att blogga igen. Tiden är inne så att säga.

Den här veckan är det hemtenta. Man lever ett konstigt liv när det är hemtenta. Man kliver upp, slår på datorn och fläker upp alla böcker, skriver lite lösa anteckningar för att känna att man gör något produktivt, man äter frukost i tre svep och smular ner tangentbordet, resten av dagen äter man mackor och godis, instängd på sitt rum med stängda persienner, brist på frisk luft och kontakt med människor. Nästa dag, tar en sväng till biblioteket för att hämta böcker och blir lite rädd av alla människor. Går in på facebook, läser all TENTAHETS på klassens facebook-sida och skyndar sig som attan att logga ut, något som kanske aldrig har hänt tidigare. Sen går man och lägger sig och är konstigt dåsig och tänker bara på referenser. Referenser, referenser. Och experiment! Jag vill inte veta hur många gånger jag har skrivit det ordet hittills, så många i alla fall att jag inte vill lägga ner med tid på att skriva det ordet här. Det är dessutom skitjobbigt att skriva på ett tangentbord, det ligger så avigt till.

Men av någon anledning gillar jag den här tillvaron. Ensamvargen i mig är lite nöjd. Dessutom är det första gången sen jag började här som jag i alla fall typ vet vad jag ska göra. För att uppdatera er lite sen sist så är det ju så att vi jobbar efter PBL (jag älskar den meningen, den låter så himla seriös) vilket betyder att vi får söka väldigt mycket information själv, vart vi vill typ. Till och med på tentan fick vi välja en frågeställning helt själv, från ingenting. Galet eller vad? Eller är det bara så högskolan är? Gud vad jag saknar att bli tvingad att plöja en bok, få lite sidanvisningar. Men nu är det slut på det, dags att bli en yrkeskvinna som klarar sig själv. Well well, det är väl bra.

Nollningen: episk och jobbig, så kan man säga. Det var kul men dessutom lite skönt när det var över. Nu ska jag fortsätta stirra mig blind på experiment, socialpsykologi och etiskt försvarbar forskning.

lördag 18 augusti 2012

Long time no see

Wow, att besöka bloggen igen känns lite som att dimpa ner i en spökstad vi såg på håll när vi var på semester på Cypern. Men nu sitter jag här i mitt alldeles egna hem och inväntar nervöst skolstarten på måndag, och bloggar tydligen. Ska jag vara helt ärlig så skulle jag ganska lätt stå ut med en vecka till av planlöst hängande med mig själv, men efter en hel sommar av just det så kanske det är dags att rycka upp sig. Precis när jag kom hit dock så kände jag inte alls så. Jag som hade längtat så oändligt mycket efter att hamna i mitt nya korridorsrum, inreda det precis som jag ville och sitta och dricka te i det och bara mysa, fick panik över att bli lämnad ensam. Det var så konstigt, plötsligt kände jag mig helt handfallen när jag satt där i mitt rum som jag hade gjort så fint, och ingen såg hur fint det var förutom jag. Den stunden skulle vara så magisk men det blev bara ett gigantiskt antiklimax. Ett antiklimax jag dock har börjat komma över, för nu sitter jag ju här helt själv och tycker att det är fantastiskt, särskilt eftersom att just mitt rum är en godluktande oas i en korridor som av någon anledning luktar mus. Som tur är bor det en snäll österrikare här som älskar att städa, så vi har tagit oss an köket lite grann, som var ruggigt ofräscht vid min ankomst, något den lilla pedanten i mig inte tyckte om. Så ja, jag längtar redan efter en lägenhet, men nu måste jag lugna ner mig och lära mig att älska alla, även stropparna som tycker att städning är någon annans problem. För det finns såna också.

Och på tal om österrikaren, som är en utbytesstudent som precis kom till Sverige, så sa han idag att svenskar är världens mest motsägelsefulla folk. Vi älskar att festa ("vi" som i dagens dekadenta ungdom, särskilt såna som precis har flyttat hemifrån för att plugga), och hypar gärna nollningen till max för att det är så vansinnigt trevligt att lära känna nya människor och nätverka, särskilt när man får supa och ha på sig massa sjuka utklädnader. Men på riktigt är vi så himla blyga att ingen utifrån egentligen lyckas ta sig in. Det sa han, och jag sa att "ja vi bor ju i ett kallt land", sen flydde jag in på mitt rum och bekräftade sanningen. Jag är innerst inne en ensamvarg, som kanske blev lite stött för att han skrev det på min näsa. Och för att det verkligen inte var första gången jag fick höra exakt detta om svenskar. Jag kanske börjar bli trött på att det inte är okej att vara blyg, okej?

Och på tal om dekadens så håller jag på att läsa The Dirt, Mötley Crües biografi, och jag känner mig plötsligt så fysiskt och psykiskt ren, och lyckad för att jag varken är drog- eller sexberoende. Jag fick låna den för två dagar sen, och trots att jag ibland mår lite illa av den så har jag snart läst halva. Kanske är det en kombination av att det är sjukt intressant att se bakom kulisserna hos ett band som har gjort så mycket sjuka grejer, och att jag känner mig nöjd över mig själv för att jag har mer självrespekt än vad dom hade. Tips i alla fall. Nu ska jag plocka med mitt nya skolmaterial som jag precis har inhandlat på Akademibokhandeln. Känner mig sjukt lyxig som har köpt en anteckningsbok med hård pärm till skolarbetet! Det kommer bli så mycket roligare att plugga, det är jag helt säker på, särskilt eftersom att jag har skaffat ett nytt pennfodral med tillhörande pennor också. Yey. Jag återkommer med nyheter om nollningskaoset som snart kommer att råda i mitt liv. Godnatt! 

Installation med gitarr, cello, blomman-från-IKEA-som-alla-har, björkskog och vinylklocka.



torsdag 2 augusti 2012

Malar

Malar verkar vara så väldigt sköra djur. Så fort dom landar på tyg av något slag så dör dom, i alla fall i mitt rum. Jag har för närvande en död mal i mattan och en i gardinen. Det är tuffa tider för malar.

onsdag 1 augusti 2012

Skapar ordning

Sitter fortfarande i pyjamasbyxor och ägnar mig åt att flytta över filer hit och dit. Det känns alltid bra att organisera, och att återse gamla bilder från högstadiet. Åt en bit choklad till lunch, tänkte gå ut och springa men kom på att min sport-BH luktar illa och blev plötsligt väldigt, väldigt otaggad på det. Så jag packar en kasse inför flytten istället, och längtar tills om två veckor.

måndag 30 juli 2012

Lån och livet

Oh my god. Jag var precis inne på CSN:s hemsida och kollade in deras snabbguide över hur man söker studiemedel och sedan betalar tillbaka det, och det stod att man måste betala tillbaka lånen senast innan man fyller 60 år och att man måste göra det på minst 25 år. Och då kändes allt helt plötsligt så himla sjukt. Här sitter jag och planerar för något som jag inte blir av med på 25 år. 25 år! Det är så länge! Jag vill inte ens tänka på att 25 år av mitt liv kommer att passera, eller på det faktum att jag en dag kommer att fylla 60. Men CSN påminde mig om det, you bastards. Mitt liv känns plötsligt så kort. När jag har betalat tillbaka det här fördömda lånet kommer jag snart dö, känns det som nu i alla fall, och nu påbörjar jag processen. Nu blir jag gammal. Jag hoppas att den här känslan av annalkande undergång rinner av mig snart.

Något som är bra dock är att jag har simmat i en sjö rakt mot månen, fått lite fräknar och börjat samla ihop inredning till mitt nya rum, ett stort glädjeämne i mitt liv. Har bland annat fyndat en persisk matta på Erikshjälpen, en kaffeburk (även fast jag inte dricker kaffe) och en bok om bröstens historia.

måndag 2 juli 2012

Sommarlov

Idag under min totala ledighet har jag:

  • Solat
  • Börjat på en ny Stephen King som handlar om kungar och drakar
  • Spelat cello
  • Spelat cajun
  • Spelat ägg
  • Spelat näsflöjt (i brist på annat)
  • Sprungit några kilometer
  • Styrketränat till Arctic Monkeys
  • Gjort ett halvhjärtat försök till att skaffa ett fotoredigeringsprogram
  • Gjort lite andra halvhjärtade försök

Nu lyssnar jag på Beppes Sagostund och upplever gamla barndomsminnen, iförd klackskor. Och googlar blobfish.

torsdag 28 juni 2012

Mot landet

Jag vet inte om det här är ett lyxproblem eller vad man ska kalla det, men jag försöker desperat hitta på något att göra framför datorn för att inte gå och lägga mig för tidigt. Och jag som har ägnat hela mitt liv åt att slita mig från datorn.

Det börjar kännas som att jag måste fylla den här sommaren med saker om jag inte ska bli galen av rastlöshet. Men imorgon ska jag i alla fall åka någonstans, det känns som en bra sak att göra. Till stugan dessutom, där man bara kan ägna sig åt total semester och typ läsa i timmar utan att känna att man borde göra något mer produktivt. I det här huset tror hela jag att jag borde fixa nånting, men det verkar faktiskt vara slut på saker att fixa. Så nu säger jag godnatt och hej stugan.

Shoe Mania

Vad det tar emot att sätta sig vid datorn mitt på dan när det är soligt ute. Men jag lovar, jag gick ut och kände och det var fortfarande svinkallt, så det är ingen idé att låtsas att det är skönt, något vi har en tendens att göra i det här landet.

Hur som helst så sitter jag här i ett lyckorus efter att ha köpt mitt livs högsta skor! Det vankas nämligen bröllop snart, och jag bestämde mig för att för en gång skull inte vara så himla feg utan satsa lite mer helhjärtat. Och det känns bra! Det är kanske så här det är att vara Carrie. Fast jag gissar att hon inte är en tönt som får ont i fötterna efter två minuters promenad i huset. Fram med skavsårstejp, woho.

måndag 25 juni 2012

Roar mig

Okej, dag ett på ett långt sommarlov med många långa, lediga dagar då alla andra jobbar förutom jag. Rent spontant tycker jag att det låter helt fantastiskt, men jag börjar redan inse att det kan hända att det blir långtråkigt. Än så länge går det bra i alla fall, jag klev upp kvart i sju (jättekonstigt), sen har jag fixat med mina datorer (ja, jag sitter med två datorer på skrivbordet och känner mig som världens hacker), kollat på Cabaret och varit ute och sprungit. Så nu är jag fullkomligt slut och sitter och drar ut på att äta lunch. Det kanske inte bara jag som har det problemet att när man vankar runt hemma så äter man konstant... Det problemet har i alla fall jag.

Sen planerar jag att måla naglarna. Lång dag.

fredag 22 juni 2012

Hemma är bra det

Efter ett dygn med en viss mängd svett och tårar så är jag nu äntligen återkommen till moderlandet och sitter här i den svala, ljusa Norrlandsnatten (ganska skön omväxling från dom 35 kvalmiga plusgraderna i Québec) och firar midsommar för mig själv med en knäckemacka. Det luktar skolavslutning ute och jag har tagit in syrener. Imorgon ska jag ägna mig åt min favoritsyssla, nämligen att ordna saker, och inom kort ska jag nog ägna mig åt att gå och lägga mig. Det får bli allt för idag!

lördag 16 juni 2012

Tillbaka i det förlovade landet

Är inte detta väldigt underligt? Nu sitter jag och bloggar fran samma ställe där jag använde min första blogg, pa mitt utbytesar i Québec. Nu sitter jag här i min värdmammas frisörsalong och bloggar igen, fyra ar senare. Med magen full av fondue och huvudet fullt av jetlag och gammal fransk slang som sakta men säkert kommer tillbaka. Jag har träffat gamla vänner, och som vanligt när man nu har blivit "sa här gammal", sa känns det som att det vore igar. Förutom att mina värdsyskon har avlat fram tre barn till och att nagra har bytt frisyr sa är det mesta sig ganska likt. Jag var tillbaka pa min gamla skola och till och med eleverna där var sig lika, det var inte samma som sist, men dom klädde sig lika illa och betedde sig lika mycket som vilddjur pa Animal Planet. Dalig som jag är pa Carpe Diem-grejen sa längtar jag redan till den dag da jag kanske kan komma tillbaka hit och plugga. Men nu ska jag knyta mig, i samma gamla källare som jag har sovit i sa manga nätter förut. Bonne nuit.

söndag 27 maj 2012

På Semester

Jag sitter vid ett matbord mitt i den Parisiska idyllen och har semester. Följande har hänt:

Tyskland:
  • Besökt bror och kusin!
  • Jag har ätit olika sorters wurst.
  • Jag har druckit olika sorters öl.
  • Jag har ätit tysk skolmat, där man helt ledigt stoppade ner två varmkorvar i en linsgryta. Det var sjukt gott.
  • Jag har varit i Svea Rikes Drottnings hemstad.
  • Jag har sett slott och stekt i solen. 
  • Jag har ätit kebab på vandrande fot i en kurort bland bergen. Där träffade vi även ett par sköna ambulansförare som åkte runt och chillade i sin ambulans och käkade kebab dom också. 
  • Jag har pratat tyska, med en tysk person. Det var en intressant konversation, men jag vet inte om den här tyska personen i fråga förstod nånting av vad jag försökte säga. 
  • Jag har ätit gummibjörnar i gummibjörnens land. 
  • Jag har varit på zoo! Vilken barndomsdröm. 
  • Jag har kollat på skor, massa skor. 

Frankrike:
  • Hälsat på min au pair-kompis. 
  • Jag har ritat djur åt franska barn, en tiger och en lejonapa. 
  • Jag har svängt hopprep, det kändes som att färdas tillbaka till mellanstadiet. 
  • Jag har försökt lära mig att spela Pokemon-kortspelet. Jag fattade ingenting, är det för att jag har blivit för gammal? Det var ju sjukt avancerat. 
  • Jag har ätit falafel och lyssnat på ett klezmerband med sjumannakör som spelade på gatan. 
  • Jag har köpt en byxdress.
  • Jag har lyssnat på jazz i en källare i Les Quarties Latins. 
  • Jag har sett en massa snoppformade bakverk i ett skyltfönster. 
  • Jag har sett solnedgången från Montmartre.
  • Jag har ätit baguette, viktigt. 
  • Jag har besökt en helt fantastisk ateljé, sett mycket konst överhuvudtaget och avnjutit många fina utsikter. 






måndag 21 maj 2012

Paris

Har precis planerat med min vän från Québec att vi ska dricka vin på Pont des arts i Paris, och vandra mot Montmartre i solnedgången. Dessutom har jag köpt fina kläder och packat min väska. Allt känns mer harmoniskt nu.

Kom igen

Okej, jag måste säga att jag är lite mer på g idag! Vaknade till strålande sol och började dagen med att läsa Mumin i sängen, vilket aldrig kan slå fel.

För dom som jag inte har förklarat det särskilt bra för så är det meningen att jag ska flyga till Tyskland imorgon bitti för att därifrån fortsätta med tåg genom Europa. Vilket är väldigt flummigt uttryckt, Landet Europa är ju ganska stort, men jag har faktiskt inte hela planen uträknad så jag får nöja mig med det så länge. Mina två första stopp blir hos min bror och hos en vän i Paris, så jag borde ju vara sjukt nöjd. Jag är nog det innerst inne. Längtar bara tills jag kommer fram.

Men först ska jag äta frukost, nånting som jag alltid har gillat väldigt mycket, och gå ner på stan och uträtta saker, vilket jag också gillar.

söndag 20 maj 2012

Snart iväg igen

Stoppar strumpor och lyssnar på DJ Shantel, försöker tagga igång. Kom precis hem till mitt gamla barndomsrum och tycker tyvärr att det är så himla skönt, och om ett och ett halvt dygn ska jag åka iväg och utsätta mig för mitt livs värsta fobi. Då undrar man ju ibland vad man håller på med. Det är alltså flyga jag ska göra, vilket borde kännas spännande och äventyrligt men det känns mest lite ensamt och jobbigt i största allmänhet. Jag har dessutom suttit och kollat på Glee, då blir man så himla känslosam. Det som känns mest uppmuntrande just nu är att jag i princip måste gå och shoppa på Myrorna imorgon, det ska bli kul.

torsdag 17 maj 2012

Klar!

Jag jobbade alltså min sista dag igår. Jag förväntade mig lite ballonger, trumpeter, tårta, jubel och kanske lite applåder när jag klev ut genom dörren för sista gången, men det var faktiskt en alldeles särdeles vanlig dag, vilket nästan var det konstigaste av allt. Jag jobbade på som vanligt, fick ett klagomål från en kund, blev arg av en arg lapp, gick och ältade något, längtade till lunchen, andades med munnen i uppgången som alltid luktar kräks och gjorde så även igår, la mitt sista brev, åkte tillbaka och buntade ihop returer och gick hem. Det kändes märkligt att gå därifrån, och inte behöva gå tillbaka. Jag köpte en glass för att fira. Och idag är det sjuttonde maj, vilket ju också är värt att fira.

fredag 11 maj 2012

Ljusshow!

Finclemens på Finfestivalen, slängpolska till sjuktakerna. 

Det lider mot sitt slut

Idag när jag kom hem från en blöt och kall arbetsdag i totalt hällregn så var jag på så oförskämt bra humör. Jag kunde inte begripa vad det berodde på, det var ju mycket som var fel. Men sen kom jag på det: jag hade ju ätit choklad! Det måste ha varit det. Jag började till och med förbereda tvätten, som ska tvättas på söndag. Om två dar alltså. Onödigt men jag var så himla inspirerad.

Nu har det som vanligt gått ett tag sen jag skrev sist och då brukar jag inte kunna samla tankarna om jag inte skriver i listform, så det gör jag nu:

  • Jag lämnar Oslo om en vecka. Vet inte vad jag ska säga om detta förutom att det är en epok i mitt liv som tar slut och att det både känns så sorgligt att jag vill gå av på mitten och oerhört skönt för att det har varit lyckat men absolut tillräckligt med fyra månader. Jag är inte skapt för att jobba med nånting djupt ostimulerande i flera månader bara för att kunna leva ut under två veckor på nån charterort i Grekland. Nej nej. 
  • Jag är nöjd för att jag under min ofattbart långa karriär på posten faktiskt har blivit bra på nånting. Nu är det äntligen jag som sliter mitt hår på måndagarna för att lördagsvikarierna har varit där och rört till allting, dom som inte har någon koll. Dessutom har jag haft upplärning med min efterföljare, och känt mig rutinerad. Så har jag nog aldrig känt förut. Jag kanske inte är bra på nånting oerhört prestigefullt men jag har stenkoll på mitt postnummer damn it! 
  • Häromdagen kollade jag faktiskt in hur vår brandsläckare fungerar, bara för att vara beredd, och kände att jag kammade in några vuxenpoäng. 
  • Och förra veckan kände jag mig som en sjukt van storstadsbo när jag helt rutinerat stannade mitt i en korsning för att släppa förbi en polismotorcyklist som kom farande med tjutande sirener. För några månader sen hade jag nog kört på som en surtant och tänkt att alla minsann måste följa trafikreglerna.
  • Jag gillar att ha mitt namn på en postlåda. 
  • Jag gillar choklad. 
  • Jag längtar efter att inreda mitt framtida studentrum.
  • Imorgon har vi vår första spelning i Oslo, med Grottan Street Band. Alltså bandet som är format av oss som bor här, och som har rep- och taggkväll snart. Så himla taggad! 
  • Jag gillar att ha väldigt lite kläder till mitt förfogande. Det känns befriande. När jag kommer hem ska jag rensa, min absoluta favoritsyssla. 
  • Jag ska dessutom flyga till Tyskland, helt själv. Hoppas innerligt att planet inte störtar och att jag får besöka Paris igen, drömmarnas stad. 
  • Jag längtar efter att slippa härjade händer och papercuts. 
  • GROTTAN HAR BLIVIT MED HAMSTER. 
  • Och jag har äntligen köpt min Kånken! Jag föll också dit tydligen, och valde den populäraste färgen dessutom. Jag är såå originell, som gillar friluftsgrejer och är lite bohemisk. Typiskt att det är så inne att vara alternativ.  

torsdag 3 maj 2012

Musik och sol

På första maj spelade vi på stan igen och jag fick mitt livs första cellobränna i sommarvärmen. Den var inte supersmickrande. Förutom diverse galna instrumentbrännor fick vi pengar, tre jordgubbar och sex munkar som gage, vilket man ju får vara väldigt nöjd över!

Och på tal om musik så spelade Clemens på Finfestivalen i Norrköping. Det var fantastiskt, vi spelade på den största scenen (av två, men det kändes stort ändå), och vi fick till och med en egen liten ljusshow! Ljuskillen hängde med i vissa markeringar och drog ner till suggestivt blått när musiken var lågmäld och så där, man kände sig nästan som en riktig artist. Det var mycket, mycket svett som rann, och efteråt fick man äta oändligt med kakor i logen och bo på hotell. Bra vecka.

onsdag 25 april 2012

Äntligen på resväg

Nu, äntligen, har det hänt! Jag har lyckats tagga igång på den här improviserade lilla Europaresan jag ska göra, alldeles allena. Utan ressällskap kommer det inte lika mycket inspiration, men ikväll lyckades jag snurra igång den med att googla på Kånken. Det var tydligen allt som behövdes. Nu skriver jag packlista och drömmer om ensamma, filosofiska vandringar i de Österrikiska alperna. Om tre veckor är det no more posten! Så underbart! Det innebär i och för sig no more Grottan också, vilket börjar kännas oerhört sorgligt. Särskilt efter den här helgen, med musik och fest och filmmaraton och chips och mys. Och massa bra människor.

tisdag 24 april 2012

Back in Norway

Nuförtiden ägnar jag mig tydligen åt att glömma min blogg, och jobba på. Kul kul. Det här var mest för att visa att jag fortfarande finns i världen, men just nu är jag ganska tom på inspiration egentligen. Jag har suttit vid 9gag ganska så länge nu, då blir man lite hjärndöd, på ett roligt sätt. Men jag har klippt lugg i alla fall, och köpt en flygbiljett. Båda var typ lika spännande. Godnatt!

fredag 6 april 2012

Caravan Palace

Upplever svår sökångest och lyssnar som en besatt på Disko Partizani. Man kanske skulle ta sig ut idag.

torsdag 5 april 2012

Uppstått har Jesus

Jag misslyckades med att köpa godis, dom stängde rakt framför ögonen på mig, och vi åkte ju inte förbi Kubal. Annars gick det bra, nu sitter jag hemma med min deklaration och min almanacka och skriver viktiga mail och känner mig allmänt fixig, och oerhört trött. Ser fram emot påskbrunch med sill. Godnatt.

onsdag 4 april 2012

On the road again

Har kommit över lite internet i Hallsberg! Tack och lov för det, SJ lyckades ju fixa till det så att jag får vänta här i två och en halv timme. Men man får väl tacka dom för att dom vill undvika att man missar nånting. Tack SJ. Jag bockar långsamt av min mentala att-göra-lista för den här galna resan (sa jag att jag kommer fram halv åtta imorgon..?), och den ser väl ut så här ungefär:

  • Bara sitta och titta och suga i sig ledigheten och den sneda solen
  • Fika
  • Lyssna på sommar i P1
  • Fika
  • Sitta och lyssna på tystnaden i hörlurarna 
  • Somna
  • Vakna
  • Fika
  • Se på film
  • Sitta spänd och vänta på att dom ska ropa ut: "Om cirka fem minuter anländer vi till Hallsberg"
  • Sitta i Hallsberg
  • Betrakta listan över avgående tåg och se mitt tåg nånstans väldigt långt ner
  • Köpa svenskt godis
  • Lyssna på Bon Iver
  • Chilla i Stockholm
  • Uppleva mitt livs första natt i en liggvagn
  • Kliva av i form av en zombie i Ånge
  • Bli nervös vid synen av Kubal 
  • Komma hem och kramas

Så, nu är jag ungefär på Sitta i Hallsberg. Det är ganska kul. Särskilt för att jag kan dunka upp min nya, fräscha dator och se lite hi tech ut.

tisdag 3 april 2012

À la folie... pas du tout

Nu har jag precis gjort tågfika, en väldigt, väldigt trevlig sak att göra, och laddat ner en till film inför den 15 timmar långa resan hem. Jag ser nästan fram emot den, eller inte nästan, jag gör det jättemycket, jag har tänkt på den i flera veckor. (Vem försöker jag lura?) Åka tåg kan vara så himla skönt ibland nämligen. Man sitter liksom i limbo mellan två världar och förväntas inte göra någon nytta förutom att roa sig själv med diverse filmer och musik och böcker. Dessutom är man i och med att man reser berättigad till oerhörda mängder godis och fika, något som jag gillar väldigt mycket, och jag ska ligga och skumpa i en liggvagn för första gången i mitt liv, spännande! Sen när jag väl kommer fram blir det till påskfirande med den kära gamla familjen vilket inte är helt fy och skam. Skönt att komma hem och läka knogarna och köpa lösviktsgodis för svenska priser. Mm, längtar tills imorgon. Ska springa hela dagen på jobbet för att hinna med tåget, och tänka på hemma.

lördag 31 mars 2012

Holocene

Youtube:ar Bon Iver och myser i själen åt mina nya, vita, skinande hörlurar som jag köpte idag. Dom var dyra också, men fulla med bas. Lätt värt det.

För övrigt så åt jag boller till lunch, dvs. en slags vetebullar med chokladbitar i, något av en norsk specialitet. Rebelliskt va? Eller kanske bara konstigt och omoget. Det är i alla fall tydligen så jag beter mig när jag blir helt ensam och kan göra exakt som jag vill.

fredag 30 mars 2012

Psykologen firar

Mm, nu har jag tagit helg. Kanske världens bästa känsla, varje gång. Idag har jag dessutom varit djärv och tackat nej till jobb imorgon, vilket gör att det hela känns ännu lyxigare. (Djärv var kanske att ta i, i och för sig, han sa att jag bara skulle vara som en reserv och att jag inte behövde tacka ja. Så jag tackade nej.)

Jag planerar att göra följande:
  • Måla naglarna 
  • Skriva viktiga listor
  • Börja packa det som ska hem till Sverige till påsk
  • Börja ladda inför att åka hem till Sverige till påsk! 
  • Äta lasagne 
  • Och choklad, vilket jag gör i skrivande stund för att fira att allt är så bra
  • Spela musik
  • Gå på ett museum, vilket som helst

Och för övrigt så har jag läst ut En Dag. Den boken förändrade kanske mitt liv. Allt annat som jag någonsin skulle kunna läsa kommer aldrig att mäta sig med den. Jag är dessutom så himla originell, för så tycker ju bara resten av Sverige också. Men det är faktiskt helt sant. Jag har bland annat plötsligt fyllts av en oerhörd lust att någon gång i mitt liv skriva en bok, dra upp mina gamla författardrömmar från högstadiet typ. Jag minns en gång när jag gick i sjuan och berättade för en tjej i nian att jag skulle bli författare. Då sa hon nåt i stil med: Åhh, det ville jag också när jag var yngre! Och då tänkte jag trotsigt att jag ska i alla fall bli det på riktigt, jag ska inte bli en sån där lam vuxen som ger upp sina drömmar. (För niorna var ju vuxna.) Men nu har den kanske kommit tillbaka den där drömmen, och jag har börjat tänka att jag kanske ska skriva något insiktsfullt och träffande runt ämnet psykologi, eftersom att jag ju planerar att bli psykolog. Sådär, jag måste bara skriva det högt (?) för att våga söka och göra det till verklighet. Sökångesten kryper sig sakta men säkert på nämligen. Men jag ska ju faktiskt bli psykolog, så det är väl inga problem.
Sådär, nu ska det nog gå bra.

tisdag 27 mars 2012

Glasögonen

Jag glömde visst att nämna glasögonen, vars glas rispades. En rispa i glas läker inte ihop på samma sätt som den gör på en kropp, och när jag insåg den fruktansvärda orättvisan i detta grät jag som ett tjurigt barn. Mina fina, fina glasögon, varför skulle du ta dom, dumma, dumma grus?

Gruskaos

Jasså, är man officiellt sämst kanske? Jag trodde inte att 20-åringar ramlade och slog sig och fick skrubbsår, jag tänkte att det hörde till barndomens vilda år. Men här går jag, eller lunkar snarare, fram på jobbet, fixar med post, styr stegen från bagaget mot framdörren och halkar helt random i gruset och dunkar i huvudet i asfalten. Omtumlad sitter jag där och spottar grus och blöder om händerna och tror att jag är död, i någon minut eller två, mitt på någons innergård i strålande sol. Och här sitter jag nu efter en ledig eftermiddag (och ett samtal till chefen med min allra ynkligaste skrubbsårsröst) med en svällande bula i pannan och sandiga sår i händerna. Vad hände? Jag känner mig förvirrad.

Men på ett sätt var det ju ganska trevligt att slå sig, jag fick läsa bok och tröstäta choklad i flera timmar. Det kallar jag en dag. Och här bjuder jag på en liten bild på min lön från vårt framgångsrika spelande på stan i helgen - 260 spänn var för två timmars glatt jam var faktiskt långt mer än jag hade anat. Välkommet!

söndag 25 mars 2012

Bilder på livet

Jag har, precis som alla andra, börjat läsa bästsäljaren En Dag. Kanske, men bara kanske, lite för att den finns på film och för att jag vill vara "kulturell" och åtminstone läsa boken först. Hur som helst så är den redan väldigt bra, och redan på fjortonde sidan slogs jag av den här klockrena beskrivningen av facebookgenerationen:

"Han ville leva sitt liv på ett sätt som, om någon slumpmässigt skulle ta en bild, så skulle det bli en cool bild."

JA, exakt! Den dagen började jag fundera lite på hur mitt liv skulle se ut om någon tog en bild lite slumpmässigt. På en bild skulle jag kanske stå med svettig rygg och dunka ner ett lite för stort paket i en postlåda. På en bild skulle jag kanske sjunga alldeles för högt till Rihanna i postbilen, och tugga tuggummi och besväras över hur ful min frisyr ser ut i backspegeln. På en bild skulle jag kanske sitta hopkrupen framför datorn som står i garderoben, omringad av smutsiga kalsonger, diverse instrument och använda tallrikar. På en bild står jag på Kiwi, en av Norges billigare mataffärer, och förbannar den billigaste limpan för att den redan är slut (men sex kronor är faktiskt helt sjukt...) På en bild skulle jag sitta och äta choklad på spårvagnen, och drömmande se ut över Oslos fulaste industriomgivningar, utan Ipod för den är trasig. På en bild skulle jag nog stå och krångla med vår trasiga dusch, för att lite senare ge upp och duscha i kallvatten samtidigt som jag håller i ställningen till duschmunstycket. På en bild skulle jag somna som en pensionär tio timmar innan jag ska kliva upp och jobba - "jag är sååå trött och jag har sååå ont i kroppen" - och på en bild skulle jag sitta oförstående i lunchrummet med den extremt högljudda fläkten och låtsas förstå vad de norska postbuden pratar om när de äter sina ostmackor och jag längtar till hemresan.

Sen finns det kanske lite charmigare bilder, typ där vi spelar i solskenet på Aker Brygge inför säkert femtio glada söndagsfirare och går hem och dricker lite vin och lever kollektivliv tillsammans. Det kanske blir den kategorin bilder som hamnar på facebook.

fredag 23 mars 2012

Humlan

Jag kanske ska ta och bryta bloggtystnaden med att berätta att jag har gjort årets första kändisspotting här i Oslo - häromdan klev nämligen Alexander Rybak på spårvagnen, jajemen. Jag har även sett årets första humla.

lördag 10 mars 2012

Melodilördag

Vilken schlagerfest! Idag köpte jag till och med en glittrig schlagertjocktröja för 25 kronor på UFF för att fira finalen. (Jag köpte även solglasögon på en galen second hand-butik som såg ut lite som man kan tänka sig att Kråkboet gör, med grejer som faktiskt låg i stora högar och små stigar emellan dom där man typ inte kunde mötas två stycken, fast dom kostade 200 kronor vilket jag gärna glömmer.) Och vilken final sen, som vi har hypat Laureen sen vi avnjöt hennes innerliga stämma och konstnärliga krabbdans för första gången, och så går hon och vinner! Stämningen är på topp i Grottan, och vi har jammat fram en stråkfolkversion av den som vi kanske lägger upp på youtube så att vi får miljoners miljoner views och blir internetkändisar över en dag.

Nä, det kommer vi kanske inte göra, men det vore kul.

Resplaner

Idag bestämde jag med min chef när jag definitivt ska sluta jobba. Känns galet, och bra. (Även fast jag nyss satt och längtade hit? Tiden går fort, det är allt jag har att säga om det.) Sitter uppe med en karta över Europa och planerar mina lilla luff som kanske äntligen kan bli av nu, efter många, många timmars dagdrömmande om svettiga tågkupéer, baguetter och utländsk majsol. Allting känns ännu mer maxat tack vare lönen som snällt halkade in på kontot idag, 22 000 svenska kronor bara för februari. Kan det ens vara fysiskt möjligt undrar man? Med dom pengarna ska jag banne mig uppleva saker, inte bara köpa norskt godis för 40 tusen miljarder.

Imorgon är det Ledig Lördag, vilken fest! Det har jag firat med hemlagad pizza av ohemlagad deg, en del jam i det två meter breda vardagsrummet och planerande av den otroligt välkomna framtiden. Imorgon ska vi lyxa till det och äta lunch på en sambos jobb och glassa runt på alla UFF-butiker som finns här, och jag ska få ha på mig mina nya fantastiska skor istället för sunkiga jobbkängor. Yes! Nu har jag på mig kattskjortan, som tysken trodde var älgar. "Det var så många..."

Jag delar med mig av lite allmän helgstämning från förra helgen, för att ladda lite kanske. Kolla in den lilla nissen som står längst bak och tycker att han är starkast i världen, så nice. Godnatt!

Bugg i Grottan, 00:23. 

(Måste bara lägga till att när min chef förstod att jag höll på att säga upp mig så fick jag plötsligt sjukt mycket beröm. Jag är tydligen råsnabb, har vetat vad håller på med sen första dan och tog min nya tur "bara så där". Att vara brevbärare är inte direkt något man förväntar sig att man ska vara bra på, inte dålig heller, men jag känner mig nöjd. Och mitt ego känner sig uppblåst.) 

måndag 5 mars 2012

Listor

Har:
  • Stora framtidsplaner
  • Ont i ryggen
  • Crunchy-müsli i skafferiet 
  • Lust att äta chrunchy och vila ryggen
  • Eller att åka till Europa och vara spontan

Har inte:
  • Lust att gå till jobbet
  • Otroligt mycket motivation

lördag 3 mars 2012

Mr Orkester

Jag och min käreste, som man ju säger i Norge, var på en liten prommis i stan och råkade passera världens grymmaste gatumusikant. Han fick några svenska kronor av mig, jag bara mös av svensk generositet.


Skönlördag

Nu har jag påbörjat samma inlägg tre gånger och det har på olika sätt gått åt skogen varje gång, så det kan hända att den här versionen blir lite oengagerad. Vad jag skulle säga var i alla fall att jag under en flyktig sekund imorse kände att det skulle bli skönt att jobba, trots att det är lördag och att jag var inställd på att vara ledig. Tunga grejer.

Jag har fått beröm från chefen, något i stil med: "Jasså du är en raket igen!", och köpt nagellack, något jag har planerat sen ett tag tillbaka vilket gör att det känns extra festligt. Något annat festligt som är värt att nämna är pannkaksfesten vi hade igår för ett födelsedagsbarn i vår provisoriska lilla familj. Det var riktigt många pannkakor.

måndag 27 februari 2012

Run for your life

Jag känner att jag måste dela med mig av en del av helgens äventyr. Jag och en av mina sambos taggade igång enormt mycket på att ta en löprunda i söndags (typ tio grader varmt och strålande sol, ja tack!) och det spårade ur lite grann. Det började som något ganska oskyldigt och normalt och slutade med matchande kläder, inklusive likadana buffar, och en hysterisk fotografering innan avfärd. Sen gick det ju också sjukt bra, och vi sprang i Vigelandsparken och det kändes precis som det ser ut att göra när snygga amerikaner springer i Central Park på film. Storstadsmänniskor som håller sig i form. Andra saker som hände var bland annat firande av både Melodifestivalen och gudstjänst med kammarkören, två väldigt bra saker. Nu säger jag godnatt och adjö, tillbaka till snöslasket som plötsligt föll ner, typ som för att fira att nu är det tråkmåndag, det ska vi ackompanjera med riktigt dåligt väder så att vi känner att det inte är helg längre. 

söndag 26 februari 2012

Knivtysken

Kom ihåg att diska, torka av och hänga upp knivet efter dig. 

fredag 24 februari 2012

Dagens väder

Jag blev precis oerhört inspirerad! Är det något jag har lärt mig i livet så är det att man måste ta vara på de gånger man verkligen blir det, och det försökte jag göra nu. Såg nämligen en teckning ritat i paint alldeles nyss, och jag ville så himla gärna också rita i paint,  och precis som min kloka syster tänkte jag gestalta dagens känsla. Den domineras framför allt av minnesbilden av solen, ni vet när man tittar upp mot den och hela världen blir vit och varm, och lite gul. Resultatet blev kanske lite halvdant, mina skills sitter inte i från barndomen märkte jag. Men jag brukar även skylla på att jag är vänsterhänt, paint känns lite som ett mandomsprov varje gång. Här kommer i alla fall Väder:

Finfredag

Idag bytte jag till gympaskor, skippade vantarna och kavlade upp ärmarna. I FEBRUARI? Vart är jag? Just det, i Oslo. Här är det tydligen någon slags vår nu, och det tackar man ju inte nej till.

Idag är det fredag, men bara halvfredag för jag ska jobba imorgon. Men det känns nästan alltid bättre att bete sig som att det är en vanlig fredag, så från och med nu låtsas vi att jag inte ska göra just det. Jag kanske ska festa till det och tvätta fötterna lite, och skriva några rader. Låter som en plan, tack och bock.

onsdag 22 februari 2012

Vardag och en massa kakor och polkagrisar

Nu har tyskarna åkt och lämnat efter sig ett otroligt stort förråd av kakor och choklad, och chokladkakor och kakchoklad, som jag överdoserar varje dag skulle man kunna säga. Igår var det fettisdagsfest i kyrkan med kammarkörgänget och då hände följande: mitt lag vann lekarna (bland annat gissade vi domkyrkor och kastade pappersflygplan), vi sjöng med kören, jag åt tre semlor och vi gick på någon slags pub där det var 60-årsfest och värsta bandet som spelade. Sen följde ännu en oerhört förutsägbar arbetsdag och nu har jag festat på tacos och polkagrisarna som jag vann igår och dekorerat en låda med urklipp från senaste ELLE. Jag är väldigt sugen på att dekorera en låda till, jag blev så i gasen av den första. Jag har dessutom fått mitt andra brev på två dagar vilket alltid är en lika stor lycka! Ibland när jag får brev själv blir jag lite stolt över att vara brevbärare. Tänk att vara den som lägger det där lilla kärleksbrevet på lådan, eller det där paketet som någon har väntat på så länge... Jag känner mig dock inte så stolt varje dag på jobbet. Jag känner mig mest bara trött i benen och less på alla som klagar på brev som är försenade. Fattar inte folk att det är fullt normalt att få brev efter klockan tre? 

Igår hade jag och en tjej i altstämman en lång diskussion om det här med att ta vara på sin tid. Och det här med att man varannan dag är sjukt nöjd för att man faktiskt har ett jobb som är relativt bra, och varannan dag får ångest över att man gör samma sak igen, och igen, och igen... Ibland tänker jag en sjukt farlig tanke ungefär vid min första runda på hela rutten, då jag har hela dagen framför mig. Den lyder ungefär: tänk när jag blir klar med det här, då ska jag göra allting igen. Hur många gånger som helst typ. Jag blir aldrig klar egentligen. Så även om jag känner mig nöjd idag för att det går snabbt så kan jag lika gärna jobba över imorgon.

Den tanken blir man galen av. Så då försöker jag tänka mig ett litet klirr för varje steg jag tar, ett klirr för varje krona jag tjänar på att släpa den där posten till samma ställen varje dag. 
Men vissa dagar som sagt känns det helt annorlunda. Som att man är lyckligt lottad, vilket egentligen är närmare sanningen. Och med det sagt så måste jag nog sluta skriva om posten nu, så att den inte tar över mitt liv eller nåt. Jag drömmer mig bort till nästa månad då vi ska åka till Rättvik och spela in igen, och bli världsstjärnor, och jag ska bli upptäckt som värsta grymma folkcellisten och få följa med på någon turné i ett exotiskt land någonstans. Skulle det vara möjligt kanske? Vem vet, det finns tydligen någon kontakt med en klezmer-DJ i Paris som kanske kan fixa in oss. Det vore grejer! Hejdå posten och hej rökiga klezmerpubar, svettiga skjortor och blåsiga fingrar.

Seabass blir soundcheckad och vi dricker kaffe och fnissar bakom ljudteknikern. 

söndag 19 februari 2012

Trängsel i Grottan

Två personer har flyttat in och två är på besök från Tyskland, så nu är det massa folk, och massa, massa ost i lägenheten. Än så länge älskar jag verkligen kaoset som kan råda när man kommer hem från jobbet och bara har pratat med sig själv hela dan. Musik från högtalarna, tiotals armar som korsas hit och dit över köksbänken, kastruller som diskas om på löpande band, halvfulla rödvinsglas som står och dräller lite överallt, youtube-häng i någon soffa (ofta med chopsiga musiker som tema), folk som trängs runt matbordet och sitter på lite allt möjligt som finns att tillgå, (typ den berömda pilatesbollen eller en cajun, världens bästa möbel!) och så kanske nån som försöker hänga en tvätt i ett hörn. Och några timmar senare står man på kö till toan för att få trängas fem stycken på två kvadratmeter och borsta tänderna.

Häromdagen när vi var på second hand-runda köpte jag äntligen en lusekofta, som man ju måste göra när man är i Norge. Särskilt när det finns ett UFF som har en hel vägg med lusekofter för galet låga priser..! Och idag blir det ostfondue, efter en händelserik söndagspromenad i Vigelandsparken och, såklart, veckans obligatoriska söndagsstädning. Det är verkligen oförskämt trevligt med helg när man sliter som en galning resten av veckan... Och på tal om det, förra helgen åkte vi hem till gamla Sverige och spelade in med Clemens, vilket var en succé! Och jag fick faktiskt lite hemlängtan, till vanliga trafikskyltar och svenskt lösviktsgodis, något jag inte trodde var möjligt när man "bara" flyttat till Norge. Men nu ska jag gå och äta lite tysk choklad, god eftermiddag!

måndag 6 februari 2012

Laddar om

Wow, 9gag och ostmacka, det är livet. Fick resten av min tur på posten idag... Det är allt jag har att säga.

söndag 5 februari 2012

Städsöndag

Ah, härliga söndag! Har tvättat och städat, precis som man ska göra när det är söndag, och känner mig enormt tillfredsställd. Planerna för kvällen är kanske lite söndagsfilm, känns som en lagom aktivitet. Det som är trevligt med Norge, och lite jobbigt ibland, är att dom verkligen satsar på sina söndagar. Ingenting har öppet, bara mataffärer med tillräckligt liten yta. Ja det är helt sjukt, det finns en lag på hur många kvadratmeter affär man får ha öppna på en söndag. Men det leder till att man inte kan uträtta viktiga ärenden utan bara drar omkring och myser, som nu. Samtidigt som jag gör det försöker jag att inte tänka på att en söndag alltid följs av en måndag, men det är faktiskt inte hela världen heller.

Nu är jag i framtiden

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på en sak, som vi har pratat en del om också. Och det är det här med förväntningar. För nästan alla som är här, alla som bor i det här kollektivet och i princip alla andra jag känner, kom hit i syftet att tjäna pengar, för att göra nånting vettigt senare. Norge var bara en transportsträcka som skulle ta en till framtiden och den storslagna backpackerresan, då man skulle förverkliga sig själv och vara i sitt esse och totalt lycklig. Men nu råkade det ju bli väldigt bra i Norge. Vad gör man då? Ska man fortfarande gå och längta bort från det och vänta tills den dagen kommer då man åker utomlands på riktigt? Vi är ju redan utomlands, och vi har allt vi behöver. Något att göra på dagarna, pengar som rullar in, tak över huvudet och vänner som alltid hänger i krokarna. Vi fikar och kollar på Melodifestivalen, som en liten familj. Och bara för att jag hade så låga förväntningar på den här Norgevistelsen så känns allt så himla mycket bättre, och jag har ingen prestationsångest, inget att leva upp till. I Norge kan det vara slitigt, man kan bo i ett skitkollektiv och ha ett skitjobb, man förväntas inte komma hem och säga att det var the time of my life! Men nu är det typ den tiden ändå och det kom som en total överraskning, och den viktigaste anledningen till att jag kan njuta av det är att jag inte förväntade mig något bättre och har blivit besviken. Jag kan verkligen känna mig lycklig när jag sätter mig på spårvagnen efter jobbet och vet att jag har en hel halvtimme för mig själv då jag kan lyssna på Dream Theater och stirra ut genom fönstret, för att sedan komma hem och ta av mig understället och berätta för alla om mina knogar som svider och om alla barn som tittar på mig när jag delar ut post. Jag kan inte tänka mig någon resa då jag kommer att känna samma total frid, för jag har redan höjt den där ogjorda resan till skyarna.

Och idag köpte jag godis bara för att bevisa för mig själv att jag vill njuta av saker nu, och inte bara spara allt, alla pengar och alla förväntningar, till framtiden. Det blir ju nästan aldrig som man föreställer sig att det ska bli ändå.
Oslo by day, fast mest himmel kanske. 

lördag 4 februari 2012

Äventyr

Kommer in från ett svinkallt Oslo, med en ny ost från Euro Shopper och spruckna knogar. Igår var det ett barn som ville se hur jag gjorde när jag delade ut post, och blev jätteglad när han såg att jag la i hans låda. Och idag kom det också ett barn som ville kolla på när jag la brev, och när jag sa vad jag höll på med och han förstod att han kanske hade fått post så sprang han iväg och skrek på sin mamma och var lycklig. Det var även en tjej med sjuk feeling som sjöng inne i sin lägenhet, superhögt och superfalskt, om någon som visste att han älskade henne. Det var väldigt fint sådär mitt i en lång arbetsdag. Senare den kvällen, i går alltså, tog vi båten till en fest i ett underbart brokigt hus med en rädd tax, en slug katt och en massa trevliga norrmän.

Pallrade mig dock upp idag också och slängde omkring brev och jag fick en ny liten snutt att dela ut på, så det var en stor dag. Det var dessutom en dag då jag upplevde den mest tryckta stämningen på länge på tal om det... Det är nämligen så att det tar lite tid att gå på ett nytt ställe för att lådorna i ett hyreshus är samlade på bottenvåningen, och om det är typ tjugo lådor hittar man inte alltid namnen som står på breven på en gång. Och idag, precis när jag kom in i en portuppgång, så kom det nån man och bestämde sig för att ställa sig och vänta på mig så han kunde ta sin post på en gång, något som händer ganska ofta. Jag kände pressen och letade febrilt bland alla främmande namn, när det kom en till man och  skulle vänta. Alla tre stod vi tysta, och vi stod där så himla länge. Det var verkligen sjukt tyst. Tills jag upptäckte att jag letade efter namn som bodde i nästa trappuppgång, och fick stänga alla lådor och gå.

Vi har sångtvång i duschen, och jag har även infört låtskrivartvång tror jag. Jag skrev nyss en låt som gick så här:

Fötterna mina är ju så fina
Fast att dom luktar svett
Fötterna mina är ju så fina
Så nu får dom en tvätt

Och nu ser jag fram emot den första sovmorgonen på två veckor, sweet.

onsdag 1 februari 2012

Produktiv kväll

Wow, jag har tydligen hittat tillbaka till 9gag. Det känns farligt, men också bra. Jag har även upplevt min kallaste dag på posten och köpt en limpa för sju kronor, NÖJD.

söndag 29 januari 2012

Sanning eller konka

Fick jobba lördag idag, vilket betyder tjock lön. Så jag ska faktiskt inte klaga, och när jag gick tillbaka mot spårvagnen efter fyra blyga timmar på jobbet så köpte jag lördagsgodis, vilket kanske var det bästa jag har gjort på länge. Sen satt jag på spårvagnen i en halvtimme och åt godis och lyssnade på Dream Theater och allt kändes i största allmänhet väldigt bra. Jag kom dessutom hem till finbesök från Sverige och en filmstund med mig själv och en knäckemacka. Nu ska jag suga i mig några timmars sömn innan högmässan imorgon, då vi ska sjunga med kammarkören (klädkod hallå, sjukt nice!), efter en rafflande omgång av sanning och konsekvens, som mest bara var sanning. Nu bjuder jag på en lite random bild som jag tycker fångar stämningen i den här lägenheten vissa dagar. Lite kaos och lite fioler. Men ofta är det annat också, te kanske.

torsdag 26 januari 2012

Kvällssnuva

Jag tror jag slår rekord i att inte använda datorn just nu. Känns bra, lite som någon slags kur. Som tydligen går ut på att jag istället får dra en förbaskad kärra genom snömodd som vissa norrmän inte orkar skotta bort. Faktiskt, dom verkar inte skotta, och det börjar kännas i mina lår. Men förutom det så går det bra, man får ju dricka oändliga mängder varm choklad när man kommer tillbaka, plus att man kan roa sig med att springa ikapp med tidningsbuden och nicka och le åt alla tanter som står och väntar på posten och pratar supermycket under tiden så att man inte förstår nånting.

I helgen väntar besök hos storkusinen, lunch på en av alla rumskompisars jobb och förhoppningsvis ett besök på en affär som utlovar svärd från Sagan Om Ringen och har en massa rustningar i skyltfönstret. Ah, storstan!

tisdag 24 januari 2012

Sushi och snittar

Idag kom jag hem efter åtta timmars brevbärande, två timmars kör och några knäckemackor och en banan, och möttes av mängder med sushi. Det blev en väldigt bra kväll. Det är oerhört praktiskt att bo med t ex. en galen tysk som jobbar inom buffébranschen och har med sig påsar med random snittar ibland.

Och ja precis, jag sjunger i svenska kyrkans kammarkör..! Det låter så himla seriöst när man säger det så där, men det är i alla fall en vanlig svensk kör med fikapaus i mitten och lite uppdrag på högmässor ibland. Den första är nu på söndag, och vi ska bland annat sjunga något av det vackraste jag har hört, nämligen en slags långsam fuga av Brahms. Och långsam fuga av Brahms plus stämningsfull kyrka plus glada kyrktanter och kanske lite fika brukar vara en så himla bra kombination. Det blir nog en mysig söndag. Och dessutom är det klädkod, mycket bra.

söndag 22 januari 2012

Once

Om jag fick se en film till i hela mitt liv så skulle jag se Once, igen. För den är så himla bra, varje gång jag ser den, och den har kanske historiens bästa soundtrack. Idag, efter en galen replördag med mycket feeling, svett och diverse skavsår, ett hejdundrande kalas och en slapp städsöndag såg vi den och jag kände mig lika förundrad och ledsen och upprymd som vanligt. För så bra är den.

Och snart är det måndag igen. Men av någon anledning rubbade Once hela min känslovärld och jag kan inte riktigt fatta att jag ska till posten imorgon och slänga brev lite hit och dit. Det känns sjukt oseriöst av någon anledning. Men nu är jag också väldigt trött och dessutom har jag träningsvärk i händerna av för mycket ös. (Min stråke mådde inte heller så bra av allt röj så nu måste jag ta den till en stråkdoktor och tagla om den.) Godnatt!

lördag 21 januari 2012

Livet i Kollektivet Grottan

Saker som är bra med att jobba som brevbärare här:

  • Man börjar inte förrän halv tio på morgonen. 
  • Man får vara ute och promenera. 
  • Man får en käck väst att lägga breven i, på magen liksom. 
  • Man får sköta sig själv.
  • Man får dricka hur mycket varm choklad som helst när man kommer tillbaka från turen.
  • Man får pizza av chefen. 
  • Det är fint väder ibland. 
  • Man får gå med en grej som ser ut som en barnvagn. 

Saker som inte är så bra:

  • Man fryser om händerna.
  • Vissa tanter står och väntar och andas i ens nacke när man försöker hitta rätt låda till rätt brev.
  • Vissa tanter klagar på att man lägger fel, när de har tagit brev ur fel låda.  
  • Man fattar inte vad folk säger när de försöker skämta om att man skulle kunna stjäla deras post. 
  • Allt tar liksom så lång tid. 
  • Man blir trött i ryggen. 
  • Man är svettig inomhus och fryser utomhus. 

Därför skulle jag säga att det är övervägande bra att jobba som brevbärare i Oslo, väldigt bra till och med, och det tycker jag efter tre dagar. Vilket är sensationellt för min del, för efter tre dagar på ett nytt jobb brukar jag bara ha ångest och galna humörsvängningar. Nu var jag knappt nervös när jag gick dit första dan, jag vet inte riktigt hur det gick till. 

Och nu är det mer saker som är bra dessutom, nämligen att vårt kära Kollektivet Grottan har blivit befolkat av ännu fler Clemensmedlemmar och att det äntligen studsar riktig balkan mellan dessa väggar! Imorgon har vi en sjukt seriös repdag, med inplanerade kafferaster och allt möjligt, precis som på konferens. Förutom att det sker i ett femton kvadratmeters vardagsrum, där det alltid ligger en pilatesboll och slänger av nån anledning. (Rättstavningsprogrammet föreslog Laholmsbukten istället för pilatesboll, vad hände där?) 

Så just nu funderar jag på varför jag skulle spara alla mina pengar och åka på mitt livs resa när jag redan är på den. Men det kommer senare, nu är det dags för Norwegian Wood och kanske sex och en halv goa timmars sömn. Och så tänkte jag bjuda på en bild av snäckorna från Paradisbukten, där allt var så oändligt vackert. 


tisdag 17 januari 2012

Fina saker

Idag gick jag på en strand som var så vacker att jag nästan gick av på mitten. Det var lågt vinterljus, spegelblankt hav, änder och snäckor, som jag plockade. Mitt livs kodakmoment - utan kamera. Och när jag gick därifrån passerade jag en lyktstolpe i trä som det dunkade en massa om, och när jag tittade upp så såg jag en hackspett som satt och hackade i den. Troligen utan något lyckat resultat, stackarn. Men fint var det!

Imorgon är det första dagen på posten och jag taggar, yeah yeah.

måndag 16 januari 2012

Slappa dagar

En annan gång när jag kände att jag hamnat rätt var på vår inflyttningsfest i lördags då det kom en galen shetländare och spelade fiddle i en miljon bpm så att alla vi som försökte spela med honom i princip brann upp av friktionen. Eller så var det bara jag som kände så, men det var himla lattjo.

Och ikväll åt jag äppelkaka till middag, är det en bra övning inför studentlivet månntro?
Jag har dessutom precis upptäckt att jag inte fick med mig mina löparskor, vilket ju är dumt när man hade tänkt löpa.

Men nu säger jag godnatt, jag förbereder mig inför arbetslivet genom att gå och lägga mig i tid som en vuxen människa. Att gå upp i tid är dock en helt annan sak har jag märkt, men nu ökar jag i alla fall mina chanser. Godnatt!

Posten, blommor och doftljus

Alltså, drömmen om Oslo. Nu är jag äntligen här och känner att jag har hamnat så himla rätt. Det kände jag framför allt när vi hade söndagsstorstädning igår och det spelades högljudd balkan som dunkade mellan väggarna. Dessutom ser det ut som att jag blir brevbärare så jag behöver förhoppningsvis inte söka ett jobb till, vilket jag inte kunde vara mer tacksam över. Gå och sälja sig själv i random affärer på stan med ett fladdrigt CV och ett lika fladdrigt självförtroende är inte det bästa jag vet direkt. Men här blev det bara en sån runda, på klädkedjor där hälften av alla kassörskor var svenskar dessutom. (Man måste nästan komma hit för att se med sina egna ögon hur sjukt många svenskar det är här!) Jobbet börjar inte förrän på onsdag så nu har jag två dagar utan jobb och utan plugg faktiskt, vilket känns både tomt och bra. Å ena sidan var det faktiskt kul att få läsa sofistikerad filosofi på tåget och typ se ut som att jag gjorde det på eget bevåg och var oerhört kultiverad, men nu behöver jag inte gräva ner mig i mitt allra innersta varje dag för att hitta källan till meningen med mitt liv. Det blir lite tungt i längden, och det är ganska lätt att tappa livslusten. Men om ni vill veta vad meningen med mitt liv är så finns faktiskt svaret på det i min sista essä, som jag svettandes knåpade ihop det sista på igår kväll, en halvtimme innan deadline. Det kändes sjuk stort att lämna in något med titeln "Meningen med livet". Som om jag hade alla svar.

Men nu är det tid för frulle, och kanske lite akvarell. Jag förväntar mig nämligen att jag ska förverkliga mig själv dessa två dagar och göra allt som man ofta har visioner om att göra men sällan gör. KLEM!

måndag 9 januari 2012

måndag 2 januari 2012

2012

Det verkar visst som att jag tog jullov härifrån. Men nu har jul, födelsedag och nyår passerat och jag har återigen landat i pluggdjungeln. Jag tänker att om jag börjar blogga igen kanske det blir som att ringa in den nya terminen, och förhoppningsvis leder det till att jag förstår att det faktiskt finns en deadline som närmar sig.

Nu kanske det skulle sitta på sin plats med någon slags lista över dramatiska höjdpunkter från 2011, men det mest dramatiska jag kan tänka på just nu var när jag upptäckte ett gammalt musbo i en säng på nyårsafton (eller egentligen den första januari). Det var väldigt, väldigt mycket musbajs. Och någon längre lista får det inte bli nu, för jag ska tydligen skriva en essä om vilka tankar och idéer som är kopplade till min känsla av att livet har en mening. Jag har ju tidigare i mitt liv skrivit lättsammare essäer må jag säga.

Så gott nytt år, och välkommen tillbaka till verkligheten! Eller vad det nu är man går in i.