torsdag 27 juni 2013

Recap (eller Remember the Titans)

Sen sist har jag kunnat pricka av några av mina allmänna projekt! Som utlovat sprang jag lite på ett löpband på Team Sportia, nån "expert" sa att jag pronerade lite grann och tog fram några skor som skulle passa mig. Självklart dom fulaste, det verkar alltid hända mig. Men vem är jag att stå och välja ett annat par som har en snyggare färgpalett men kanske kommer att sabba mina knän om några år? Jag tog dom dyraste eftersom att han sålde in dom så bra utan att vara påstridig, och dom var rätt fräscha märkte jag sen. Jag har inte sprungit en mil i dom än, men jag sprang 6 svettiga kilometer i närområdet och lyssnade på en podcast om döden.

Dessutom har jag skrivit klart min resedagbok för Barcelona, en regnig dag i Karlstad. En sån där dag då det regnar från morgon till kväll, och man inte har så mycket annat val än att acceptera sitt öde och slöa med böcker, småkakor och Rapport. Dagen innan det var vi ute på springtur och avslutade med att kasta av oss kläderna och springa ner i en tjärn. Det var livet.

Och så har jag såklart firat midsommar, som sig bör. Jag listar höjdpunkterna:

  • Lasse går i ringen, på speed. 
  • Gissa mu-mode, en lek som går ut på att en person gestaltar en sinnesstämning i ett mu, och så får resten gissa. 
  • Gissa mu-film, variation på mu-leken som går ut på att spela upp en klassisk filmscen i mu. Jag är ganska nöjd med mig själv för att jag gissade rätt på första försöket när Herr Kingmar gestaltade scenen i Titanic där Jack (spoiler alert) dör. 
  • Glädjens herre, sjuttonstämmigt. 
  • När kvinnan på midsommarfirandet började tacka av oss (husbandet) mitt i tredje versen på Uti vår hage. Det blev väldigt konstig stämning. 
  • Originaluppförandet av Efter Börd Kommer Solsken. 
  • Dödsbadet i den norrländska forsen. 
  • Min käre Herr Kantons episka Pingu-imitationer. 
  • När jag satte min första yxa, BULLSEYE! 

Nu har jag återigen installerat mig på mitt gamla rum, tänt alla ljus och rotat lite bland mina pärmar och böcker, utan att egentligen hitta något nytt eftersom att jag jämt rotar där. På bussen från Karlstad lyssnade jag på Soran Ismails Vinter i P1, och han berättade om järnrörs-incidenten och om könsdiskrimering i humorvärlden. Efteråt satt jag kvar med en känsla av hopplöshet inför alla män och alla rasister som får hålla på ostört. Jag har alltid haft svårt att konfronteras med såna där jobbiga faktum som man liksom måste ställas inför och jag tror att det är därför jag i allmänhet inte tittar på nyheterna. Men Soran var så klockren, och alla borde lyssna på honom även fast det är jobbigt att Sverigedemokraterna finns och vi fortfarande inte är ett dugg jämställda. Det börjar faktiskt bli dags att tänka på den hårda sanningen, vi är inte perfekta, även om man som jag blir sjukt nervös av den. Jag är väl typ rädd av naturen. Här kommer en midsommarvy:



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar