Här går jag runt i min lilla bubbla, iförd pyjamasbyxor och tofflor mitt på dan. Jag är ful i håret, gör inget annat än att läsa, slurpar te och kan inte sluta tänka på att ta lite fika. Det kanske låter som en sån där skön dag då man är lite sjuk och får gnola på hemma, men så är tyvärr inte fallet. Det är bara så att jag till slut har fått ta den rediga smällen av att ta lite ledigt i en vecka och lattja i Stockholm och tänka på annat, när jag fortfarande visste någonstans att jag faktiskt går i skolan, på heltid. Det är bara det att man till slut tappar all form av rutin och disciplin när man har sovmorgon hela veckan och en oändlig ledighet framför sig, hela tiden. Så nu har jag plötsligt gruvligt mycket att göra, och lite ont i huvudet på det, och det är så himla sunkigt väder, och redan mörkt. Jag måste stänga av kontakten med omvärlden nu tror jag, och helhjärtat ägna mig åt existensialistiska frågor och en massa annat obegripligt. Alltså inte sitta här, vilket jag tydligen gör. Jag ska bara bjuda på ett kraftfullt citat (som innehåller ordet hjärta, vilket jag alltid tycker låter så fint) från vår vän Albert Camus:
"Kampen för att uppnå topparna räcker ensam till för att fylla ett människohjärta."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar