tisdag 1 november 2011

Paris BBF och krig

Åh, man somnar aldrig så gott som när man har fått en massa saker gjorda! Och med det vill jag ha sagt att jag har fått massa saker gjorda. Massa kryssade lådor, det måste vara det bästa jag vet. Och jag måste bara berätta om en till TV-upplevelse, innan jag sätter mig med mina krusiduller till träd tills jag däckar. Det verkar kanske som att jag upplever väldigt mycket när jag tittar på TV, men det är för att det händer så sällan att jag liksom blir förvånad över vad det går för konstigt. Lite som en tant.

Hur som helst så heter det Paris BBF, och det är lite som Top Model förutom att det är Paris Hilton som ska kora sin "best british friend". URSÄKTA? Det var kanske den sämsta idé jag nånsin har hört. Det går ut på att massa britter fjäskar för henne och att hon beter sig som en bitch. (Verkar det som, jag orkade inte kolla så länge.) Inför utslagningen, då en person skulle åka ut, gick snacket typ: "Alltså jag vet att alla här är bra människor, men jag vet inte vem som kan bli hennes bästa vän..." Sen satt dom där på rad, och Paris hade en superlång entré då hon svassade fram i röd kortkort, och det var glitter överallt, och musik som talade om att nu kommer typ den Vita Drottningen som alla hatälskar (men framför allt älskar *hosthatar*). Det tyckte jag var ett galet koncept. Så istället såg jag lite av en dokumentär om första världskriget. Den handlade om krypskyttar som fröjdade sig mellan anfallen, hoppade bock och spelade piano och grejer. Det såg väldigt festligt ut. Och det handlade om hur dom knappt ens ville anfalla varandra, för den oskrivna regeln var "skjuter ni på oss skjuter vi på er". Så dom anföll för det mesta inte, utan fröjdade sig och åt mat tillsammans. Och då tänkte jag: varför gör vi inte så på en gång? Om du attackerar Polen attackerar dom dig. Eller USA eller några, dom gillar väl att attackera. Så enkelt är det ju. Blä, sluta kriga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar