- Jag såg en trebent hund, som sprang och var lycklig.
- Jag såg en kråk- och andfest. Det var verkligen jättemånga kråkor och änder, och en fralla.
- Jag gick fram och tillbaka på samma väg för att få passera den höstruskiga sjön igen.
- När jag passerade kyrkan och klockorna slog tolv så slog de i samma tonart som låten jag lyssnade på.
- Jag lyssnade på Jazzen med Nina Ramsby och Martin Hederos och det visade sig att det passade perfekt till en höstruskig sjö och trötta, blöta höstlöv.
- Jag klättrade i nån slags modern klätterställning helt själv. Det kändes så rebelliskt.
- Jag mötte två kvinnor med barnvagnar och då kom jag att tänka på att jag drömde att jag hade fått barn inatt. Det var lite jobbigt, jag kände på mig att det hade förstört mitt liv. Och bebisen var liten som en tumme typ. Och jag visste inte vad han hette.
- Jag läste på en skylt på ett hus, som en liten turist.
- Jag kände någon slags känsla av seger.
- Jag stod ute på en brygga mitt i sjön och njöt av att det var så rått och grått.
Och nu är jag inomhus och tycker att det är riktigt mysigt att plugga, och jag har läst en fantastisk Manga (mitt livs första Manga!) som handlar om olika människor som dricker kaffe och samtidigt druckit en fantastiskt kaffedrink som jag gjorde åt mig själv. Och jag har läst i ELLE, för ja, min första ELLE har kommit och jag är så lycklig. Dessutom har aftonen ackompanjerats av diverse bas- och mandolinchops. Nu är det ganska tyst dock. Jag kanske ska läsa lite om stenåldern.
Jag tycker verkligen om att se vilda djur, totalt sorglösa och harmoniska. Änder som vaggar omkring, eller simmar i sakta mak, pickar i sig nånting eller ligger och myser med sig själva. Jag tror inte att dom tänker så mycket på döden, eller ens morgondagen. Tänk om vi kunde nöja oss med att bara vagga omkring, eller simma eller picka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar